twoboysoneblogg

cha!
Kunde inte hålla mig från att skriva ännu ett inlägg. Tänkte berätta om en mindre viktig sak som hände i lördags. Jag stod i duschen och gjorde mig redo för party. Sen plötsligt hör man hur alla i huset börjar skrika. Lät som att någon hade dött. Så när man hade duschat klart så blev man tvungen att höra vad som hänt. Dock var det ingen som hade dött, det hade hänt något lite bättre än de. Mor min hade spelat på travet för andra gången i livet. Första gången hon spela var förra veckan, då vann hon 300 kr. Denna gång hade hon lite mer tur. Då vann hon 310 000 kr.

Nu funderar jag på att börja spela lotto, har sett att jackpotten är uppe i 113 miljoner. Har man vunnit 10 000 kr på triss så kan det väll inte vara någon svårighet att kamma hem 113 miljoner på lotto.

goodbye,
mr F

chacha hej alla blogg läsare, även fast det där bör nämnas i singular.

solen skiner =alla springer runt med glada miner

I helgen var det fezZzt som alla brukar säga. Höll till hos någon kvinna som nu lagligt kan få köra runt i epan sin. Kom dit med en 12 stycken öl med volymen 500 ml, kom hem tomhänt. Så nu har man väll inte råd att köpa nya toarullar, illa som fan eftersom man är inne på sista rullen. Kanske ska prova med tidningspapper?

Och som vanligt så minglar jag runt mer än jag ligger i någon säng på fester. Samma visa denna kväll. Upptäckte även en liten grejj denna kväll. Jag har inte de mest stöttande vänninorna när man är ute och festar, kommer nog upp ett klipp så ni förstår vad det handlar om. Hittade även ett superbra glas, det är något som måste nämnas. Sen har jag svårt att beskriva resten av kvällen.

Annars var väll kvällen bra, åtminstone av de få minnena man hade kvar i skallen. Kom hem gjorde man klockan 11 när familjen satt och åt frukost.

Har dock en liten sak att påpeka. Varför är alltid de flesta festerna så onödigt korta? Vad är det som försiggår hos folk när dom börjar åka hem vid 1-2 tiden? Måste de hem och hinna se bolibompa eller? Detta är något som jag inte riktigt förstår mig på. Vissa drar nog från en fest så tidigt för att de ska hinna med sista nattbussen hem, men det är bara overkill. Det ordnar sig ändå jämnt. Som den mycket vise mannen timbuktu säger " det kommer fixa sig tillslut". Det är sant. Enligt mig bör en fest hålla på till 5 om inte mer. Sen kan man gå, cykla, åka bil eller taxi hem. Eller så kan man övernatta hos någon annan eller på en parkbänk. Det finns 1000 olika alternativ.

Så, nu har jag lättat mitt hjärta och talat ut om mina kärleksproblem. Hoppas ni inte är så dömande utan att ni stället skriver en fin liten kommentar.

hejsålänge, beso
mr F

chacha, hej alihopa!

Sitter här återigen vid min älskling, datorn. Vädret är tyvärr ej så bra som man velat haft det nu de sista veckorna innan skolan. Ikväll vankas det dans till lasse stefanz och en hel del klunkande av öl mm.

(VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG)

Igår var även jag och några av mina älskade vänninor ute på äventyr i njurunda, närmare bestämt vid forsarna i ljungan. Vi hade någon dag innan spanat in en fors som såg trevlig ut att åka igenom, så därför hade jag och min kamrat mattias åkt till gubbdagis (clas ohlsson) för att inhandla oss ett stycke gummibåt. Och med våra mycket lysánde affärsförmågor, som vi tränat upp genom att spela monopol och finans, så lyckades vi pruta ner gummi båten från hela 400 riksdaler till ynka 200 riksdaler! Alltså sänkte vi priset med hela 50 %.

Så med ett leende på läpparna satte vi oss i den silver färgade volvon och begav oss ut mot strömmarna i Njurunda. Väll där så fick vi oss en liten överraskning. Vattnet hade stigit på en bra bit sen vi var där senast så nu forsade vattnet i rask takt. Man kunde se hur  hårt vattnet slogs mot stenarna, vilket fick oss ynglingar att skaka lite om bena. Men nu var det försent att dra sig ut, man kunde inte banga när man hade gjort sig besväret att köpa en gummibåt för hela månadspengen sin.
 Så vi pumpade upp båten och promenerade upp längs medelpads  stolthet, kära ljungan. Vi bestämde oss för att hoppa i båten en bit innan dödsforsen. Vi granskade noga forsen för att se vilken väg vi skulle ta för att ha störst överlevnadschans. Sen var det bara att slå sig ner i båten, försöka förstå att detta inte var något helt riskfritt som man bara kunde skratta åt och tillsist slipade vi lite på taktiken innan vi kunde paddla iväg. Jag satt längst fram och fick vara våra ögon och agera styrman medans mattias satt bak och fick utnyttja sitt muskelpacket genom att agera huvudmotor.

Nu var vi ute på kallt vatten. Och frågan var om vi hade tagit oss vatten över öronen? Om båten skulle spricka så skulle vi nog säkerligen ha vatten över öronen och för den delen även resten av kroppen. Vi kom in i hög hastighet mot forsen och vi kunde känna att det bara gick fortare och fortare. Inom ett par sekunder så hade vi kommit dit. Till forsen. Till stenarna. Till underströmmarna, dödsströmmarna. Till döden?

Nu kunde man känna att hjärtat dunkade på lite fortare än det vanligtvis brukar. Det första vi gjorde var att åka precis under en vass sten. Sedan fortsatte bara äventyret. Hoppigt blev det. Vissa gånger var det med nöd och näppe att vi lyckades hålla hos kvar i båten. Allt vi kunde göra var att försöka hålla oss kvar i båten och försöka hålla den rak. Och helt plötsligt mitt i strömmen så tvärstannade vi. Vi hade fastnat mitt i mellan två strömmar vilket gjorde att vi satt fast. Vi började då snurra runt, vilket var våran taktik att vi inte skulle göra!
 Tillslut lyckades vi ta oss loss därifrån och åka vidare neröver fortfarande ovetande om vi skulle få se våra kära mödrar igen.

....och hur gick det då? Ja, inte hamnade vi i tidningen. Och ni kanske märker att jag sitter hemmaoch knappar på min dator. Då bör de flesta av er som åtminstone har en liten hjärn kapacitet kunna dra slutsatsen att vi inte hamnade i vattnet, utan att vi överlevde. Så jag får be om ursäkta om jag gör er besvikna, men ni får vänta ett tag till innan ni ser våra dödsannonser i tidningen.

Nästa gång ska vi försöka få detta inspelat på film eller åtminstone en bild på det. Vi har även som mål att innan sommaren är slut så ska vi åka från Matfors till Njurunda via ljungan i våran lilla uppblåsbara båt.

Sen ger jag även tillsist en eloge till de som läst hela detta inlägg, vilket jag tror väldigt få kommer göra.

Nu väntar något törstsläckande!
pussbeso,
Mr F